Blodtryck hjärt och kärl

Den viktigaste riskfaktorn för att få högt blodtryck är ålder. Redan i medelåldern kan kärlen ha svårt att hänga med. Men många som har högt blodtryck vet inte om det. Det är lätt att få fram smått omtumlande siffror kring högt blodtryck. Den vanligaste dödsorsaken var hjärtkärlsjukdom, som låg bakom vart tredje dödsfall. Högt blodtryck, eller hypertoni, är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.

Ändå har var fjärde person i åldrarna 53 till 78 år högt blodtryck utan att ens känna till det. Siffran är hämtad ur Folkhälsorapport , en återkommande sammanställning av folkhälsoläget i Region Stockholm. Den är eventuellt missvisande låg. Andra undersökningar har gett högre siffror. Vad sägs om de här siffrorna då: Minst 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck.

Från 20 år och uppåt cirka var fjärde person, från 60 år och uppåt cirka varannan. Det finns tydliga behandlingsmål. Endast hälften når dessa behandlingsmål. Detta trots att blodtrycksmedicinering räknas in som en av de viktigaste livräddande medicinska behandlingarna, tillsammans med till exempel antibiotika och vacciner.

De flesta vet att högt blodtryck är något dåligt, men många tror att det kommer att drabba någon annan eller mig själv först när jag har nått en hög ålder.

normalt blodtryck vid 70 års ålder

Det är inte tillräckligt känt att högt blodtryck är mycket vanligt, redan från medelåldern och uppåt, säger Jonas Spaak , docent i kardiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. Han är ordförande i Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin, en förening som främjar forskning, utbildning och kunskapsspridning om hjärtkärlsjukdomar.

Det går trögt, berättar han. Kampanjerna har gått ut på att man ska ta reda på viktiga värden kring sin hälsa, som till exempel blodtryck, säger Jonas Spaak. Han berättar att Sverige avviker från många andra länder genom att ha så kallad opportunistisk screening för blodtryck. Modellen går ut på att vårdpersonal ska mäta trycket på patienter i samband med vårdkontakter av helt andra skäl.

Om blodtrycket visar sig vara högt ska patienten uppmanas att söka vård för detta inom primärvården. Enligt Jonas Spaak är den här modellen inte tillräckligt pålitlig; i en belastad sjukvård kan man inte lita på att vårdpersonal alltid kommer att kontrollera blodtryck hos personer som söker av andra skäl. Vi har valt en annan modell. Tyvärr, tycker jag. Uppenbarligen missar vi många fall av högt blodtryck inom vården.

Jag tror att vi behöver sprida kunskap och förståelse i populationen. Folk ska bli intresserade av att ta reda på om de har högt blodtryck eller inte, säger Jonas Spaak. Hypertoni ger vanligen inga symtom. En del kanske får lätt huvudvärk eller trötthet, men eftersom det kan bero på så många andra saker är det få som kopplar ihop det med just högt blodtryck.

Kraftig huvudvärk eller andnöd uppträder först när blodtrycket är förhöjt till omedelbart livshotande nivåer, men det är mycket ovanligt. Det enda sättet att ta reda på hur det ligger till är att få blodtrycket mätt. Det är två värden som mäts. Det som skrivs först kallas övertryck eller systoliskt tryck. Det visar hur hård belastning kärlväggarna har just när hjärtat kramar ihop sig och skjutsar ut en volym blod.

Det andra värdet kallas undertryck eller diastoliskt tryck.

högt blodtryck symptom svettningar

Det mäter belastning mot kärlväggarna när hjärtat slappnar av för att fyllas med blod. I lägre åldrar är båda trycken viktiga och båda stiger med åldern. Men från ungefär årsåldern stiger framför allt det systoliska trycket. Det beror på tilltagande stelhet i de allra största kärlen nära hjärtat. Därför är det framför allt det systoliska trycket som mäts och behandlas, redan från årsåldern.

Spannet mellan dessa tryck kallas pulstryck. Ett högre pulstryck är i sig belastande för kärlen, det är slitsamt för kärlväggarna att ständigt utsättas för olika kraftigt tryck. Pulstrycket stiger vanligen genom livet, eftersom övertrycket ökar medan undertrycket efter ett tag ligger kvar på samma nivå. Eftersom det beror på stela kärl är ett högt pulstryck ett tecken just på kärlstelhet.

Pulstrycket går att få ned främst genom att sänka det systoliska trycket. Den allra starkaste riskfaktorn för att få högt blodtryck är ålder. I takt med att vi blir äldre kommer våra blodkärl att bli trängre och stelare. Stela kärl kan liknas vid stuprör, där någon regelbundet häller på några liter vatten. Det uppstår ett högre tryck när stupröret inte kan vara eftergivligt för varje ny hink.

Mjuka och smidiga kärl kan ta emot varje pulsslag bättre genom att vidga sig något när blodet passerar. Det ger en lägre belastning på kärlväggarna. Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska. Därför kommer mer eller mindre alla att drabbas av högt blodtryck så småningom.

Dit hör brist på fysisk aktivitet, fetma, hög alkoholkonsumtion och rökning. Rökning bidrar till bryta ned elastinet i blodkärlen. Stress är en annan faktor, både det vi i vardagslivet kallar stress och det större begreppet socioekonomisk stress. Långvarig exponering för buller är en annan faktor som kan påverka blodtrycket negativt. Att äta mycket salt driver också upp blodtrycket.

Salt får njurarna att öka vätskevolymen i kärlsystemet, så att mer vätska ska passera genom de stela stuprören. För flera av de här riskfaktorerna är det svårt att beskriva exakt hur de var för sig påverkar blodtrycket, eftersom de ofta hänger ihop och växelverkar. En viktig del av behandlingen vid högt blodtryck är att gå igenom olika livsstilsfaktorer och försöka göra förändringar där det behövs.

I enstaka fall kan det räcka som behandling. Det handlar om att dra ned på salt, minska stress, gå ned i vikt, vara fysiskt aktiv, sluta röka, vara måttlig i alkoholkonsumtionen och se över kosten, där mer grönsaker är bra samtidigt som det är klokt att se över valet av fett, där omättade fetter som olivolja är att föredra framför de mättade fetterna i kött- och charkprodukter samt i feta mejerivaror.

I riktlinjerna från Europeiska hjärtläkarsällskapet, ESC, beskrivs i vilken utsträckning dessa åtgärder kan sänka blodtrycket. Till exempel visar en metaanalys, en sammanvägning av olika studier, att de som går ned ungefär fem kilo i vikt samtidigt sänker sitt blodtryck med i genomsnitt 4,4 respektive 3,6 mm Hg i över- och undertryck. En annan metaanalys visar att de som drar ned sitt saltintag med drygt fyra gram per dag sänker blodtrycket med i genomsnitt 5,4 och 2,8 mm Hg i över- och undertryck.

I Sverige äter vi i genomsnitt 10 till 12 gram salt per dag och enligt Livsmedelsverket bör vi inte få i oss mer än 6 gram. Det mesta saltet vi får i oss kommer från processad mat, som till exempel färdigrätter. Generellt sjunker den relativa risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom med 10 procent för varje 5 mm Hg-sänkning av det systoliska blodtrycket, även om det från början endast var lätt förhöjt.

Den som har högt blodtryck löper en tre gånger högre risk att få stroke än de som inte har någon blodtryckshöjning. Hypertoni är den enskilt viktigaste riskfaktorn för både stroke och hjärtinfarkt. Det är också en riskfaktor för hjärtsvikt, njursvikt, perifer kärlsjukdom även kallat fönstertittarsjuka och på sikt även för demens. Det sker två parallella processer i kärlen som ökar risken för de här sjukdomarna: dels blir kärlen stelare, dels får de inlagringar som består av bland annat kolesterol, så kallade plack.

Det ökade trycket från blodflödet kan få plack att spricka. Då skickas mängder av trombocyter dit för att laga skadan, vilket kan ge en propp i blodkärlet. Händer detta i ett större kärl i hjärnan har man fått en stroke, händer det i ett kärl som försörjer hjärtat har man fått en hjärtinfarkt. Men alla människor vet att hälsosamma levnadsvanor är bra.

Det är oerhört välspridd kunskap att man bör låta bli att röka, börja motionera och äta mer grönsaker. Så hur gör man för att nå fram med ett budskap som egentligen alla redan känner till? Ett återkommande budskap från läkarna är att de har för lite att ta till för att hjälpa sina patienter. Vi har haft Sluta-Röka-Linjen i många år, men det behövs fler sådana satsningar som hjälper till med livsstilsförändringar överlag, säger Karin Leander , epidemiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Hon berättar att patienter har ett stort intresse för att få hjälp och stöd av vården för att förändra levnadsvanor. I en undersökning från svarade 64 procent att de vill ha stöd att börja motionera och äta bättre i de fall detta kan ha samma effekt som läkemedel. Endast 4 procent tog helt eller delvis avstånd från detta. Det krävs mer stöd från samhällets sida, säger Karin Leander. Samtidigt — högt blodtryck är som sagt väldigt vanligt.

Det drabbar även personer som redan har hälsosamma vanor. Ärftlighet spelar en roll i sammanhanget. En del har större benägenhet att få högt blodtryck. Det är dock så många gener inblandade i uppkomsten av hypertoni att det i dag inte finns något gentest som ger vägledning för utredning eller behandling. Och långt ifrån alla kommer att nå friskare nivåer endast genom att lägga om livsstil.

Väldigt många människor behöver läkemedel för att få ned sitt blodtryck. Och det finns ett rikligt utbud att välja från. Flera preparat påverkar det så kallade RAS-systemet, renin-angiotensinsystemet, ett hormonsystem som kroppen använder för att reglera blodtrycket. Det finns också en lång rad andra läkemedel som på olika sätt påverkar blodtrycket, till exempel kalciumflödeshämmare, beta-blockerare och diuretika, som är vätskedrivande läkemedel.

Det finns därför goda möjligheter att anpassa behandlingen efter olika individuella behov, som att ta hänsyn till annan sjuklighet. Utbudet gör det också möjligt att lägga till fler preparat som fungerar på andra sätt för den som inte uppnår behandlingsmålen.