Hur ofta byta infiltrationsbädd

Drift och skötsel En infiltrationsanläggning kräver mycket lite tillsyn och skötsel. Den bör dock inspekteras minst en gång om året genom att kontrollera att det inte står vatten i luftningsröret om sådant finns. Slamavskiljaren behöver tömmas regelbundet för att skydda reningen i bädden. Genom att tömma slamavskiljaren och forsla bort fast avfall minskar risken för igensättning av infiltrationsanläggningen.

Läs mer om slamavskiljning här Att tänka på Vid infiltration av avloppsvatten finns alltid en risk att dricksvattenbrunnar förorenas. Det är svårt att kontrollera funktionen på en infiltration, eftersom man inte kan ta ett vattenprov på ett lätt sätt. Markbädd Om marken på din fastighet inte är lämplig för infiltration eller om infiltration av avloppsvatten inte är önskvärd på grund av många dricksvattentäkter i området kan markbädd vara ett alternativ.

En markbädd fungerar som en infiltrationsanläggning men reningen sker i ett uppbyggt sandlager istället för i markens naturliga jordlager. I botten på sandlagret samlas det vatten som inte rinner vidare ner i marken och leds exemplevis ut till ett dike.

avluftning infiltrationsbädd

Markbäddar är en av de vanligaste teknikerna för enskilt avlopp och är väl beprövad. Tekniken används både för blandat avloppsvatten och för enbart BDT-vatten. När markbädden ligger högre än huset behövs pumpning. Naturvårdsverket rapport , En markbädd byggs upp av flera lager av grus och sand med olika funktion, se profil nedan. Ofta är bädden öppen i botten så att mycket vatten infiltreras, och via utloppsröret i botten rinner det vatten ut som inte marken kan ta emot.

infiltrationsbädd regler

Tätskiktet ska hålla hela markbäddens livslängd. Då kan man även bättre följa upp markbäddens funktion. En markyta på ca m² per hushåll åtgår för markbädden beroende på markförhållanden, typ av avloppsvatten och eventuella försiktighetsmått. Anläggningen dimensioneras vanligen utifrån en belastning på l per m² och dygn.

Det finns markbäddar med tät botten och markbäddar med otät, öppen botten. Den täta botten, till exempel en gummiduk, gör att allt vatten som rinner genom markbädden rinner vidare till utloppsbrunnen eller efterföljande filter. I markbäddar med tät botten är det extra viktigt att försäkra sig om att bädden ventileras och syresätts. I markbäddar utan tät botten infiltreras alltid en del, eller stor del, av avloppsvattnet.

Detta innebär att grundvattnet tar emot det renade vattnet och att det kan vara svårt att ta prov på utgående vatten i utloppsbrunnen i och med att det kanske inte kommer ut något vatten där. Markbädden ska anläggas enligt god praxis. Utförlig beskrivning av planering och dimensionering samt byggnadsbeskrivningar har bl. Anläggandet av en avloppsanläggning bör utföras av en sakkunnig person.

Miljö och kretslopp Rätt anlagda och väl fungerande markbäddar renar i regel avloppsvattnet väl från smittämnen och organiskt material. Reningen av fosfor är mer osäker, framförallt efter en längre tid då bädden belastats med blandat avloppsvatten. Markbädden är dock en bra teknik för rening av BDT-vatten eftersom det innehåller mindre mängder fosfor.

Med enbart markbädd finns ingen möjlighet till kretslopp av närsalter från avloppsvattnet. Ofta kombineras den dock med t ex urinsortering, sluten tank för WC eller fosforfällning, vilket gör att återföring av närsalter till odlad mark blir möjlig. Drift och skötsel Rätt anlagda markbäddar är i allmänhet robusta anläggningar som är relativt okänsliga för störningar.

De kräver lite tillsyn och skötsel. Markbädden bör dock inspekteras minst en gång om året då man bland annat undersöker att luftningsröret inte är vattenfyllt. För att reningen ska fungera bra i en markbädd får markbädden inte vara vattenmättad. Vattnet ska hela tiden rinna vidare genom bädden. Läs mer om slamavskiljning här Marken ovanpå och omkring markbädden ska hållas fri från buskar, träd och perenner med kraftiga rötter och ska heller inte utsättas för tung belastning t ex bilparkering.

Att tänka på Markbädden ska alltid ska vara försedd med en inspektionsbrunn. I områden med många enskilda brunnar och tunna jordlager är en markbädd försedd med tät botten ett bra alternativ till en infiltrationsanläggning. Biomoduler Biomoduler kallas även kompaktfilter och det finns många olika typer och fabrikat på marknaden.

Gemensamt för dem alla är att de används för biologisk behandling av avloppsvatten och att de inte har några rörliga delar och inte kräver tillgång till el. Biomoduler kan användas för rening av blandat eller urinavlastat avloppsvatten, eller endast BDT-vatten. I biomodulen sker en biologisk rening av avloppsvattnet enligt samma princip som i en markbädd eller infiltration, det vill säga att vattnet rinner vertikalt genom ett bärarmaterial.

I filtret bildas en biofilm bestående av bakterier och svampar som bryter ned smittämnen och organiskt material och oxiderar ammonium till nitrat. Biomoduler kan användas som en markbädd med utsläpp till ytvatten eller som en förstärkt infiltration. Ett kompaktfilter kan byggas på en mindre yta än en konventionell markbädd. Installation Biomoduler kan användas som en kompakt markbädd med ett sandlager som modulerna placeras på och ett tätskikt i botten.

Utsläpp sker då till ytvatten. En fördel är att det kan byggas på en mindre yta än en konventionell markbädd, ca m². Anläggningen kan också byggas som en förstärkt infiltration. Då bestämmer markens infiltrationskapacitet hur stor infiltrationsyta som behövs under filtret. För mer exakt installationsbeskrivning hänvisas till respektive tillverkares läggningsanvisningar.

Installation av en avloppsanläggning skall alltid utföras av en sakkunnig person. Miljö och kretslopp Fosforreningen är beroende av det efterföljande filtermaterialets beskaffenhet eftersom kompaktfiltret i sig inte renar fosfor. För kompaktfilter av modul-typ sker fosforreningen i sandlagret som oftast finns under kompaktfiltret.