Spanska lånord i svenskan

Publicerat av Lotten Bergman den 18 juni God dag kära läsare.

Jag heter Irene, är spanjorska och är kär i det svenska språket. Trots detta betyder inte det att jag inte har några svårigheter med detta, precis som ni har. Skulle ni gärna vilja veta vad spanjorer och spanjorskor har svårigheter med? Det ska jag gärna berätta: Första svårigheten som vi finner är naturligtvis genus. Att veta om det heter en språk eller ett språk är svårt för oss.

Det är ju inte logiskt och jag har inte funnit några kriterier för att veta vilket genus ord har.

Andra svårigheten är kopplad till substantiv också och är pluralis. Det är ju svårt, ett-ord blir vanligtvis samma ett ord — flera ord men det finns undantag. Då kommer en-ord: de slutar med a, bygger pluralis form med or en skola — flera skolor och internationella en-ord slutar med -er i pluralisform en restaurang, flera restauranger men det finns undantag också en buss — flera bussar … Det är förvirrande!

Ordföljd har också många regler som man bör följa, men det är lite svårt att tänka att i bisatser kommer satsadverbial före verb. Den konstiga BIFF-regeln. Man glömmer ofta bort detta när man pratar. Men vi får helt enkelt lära oss placeringen av satsadverbial och att substantiv kommer i första eller tredje position i affirmativa och negativa satser men i andra position i frågor utan frågeord.

Uj, det lät inte så svårt i huvudet men när man börjar skriva alla regler så blir det lite krångligt! Partikelverb är också svårt för det har vi inte på spanska. Vi har inga verb där du kan sätta en preposition efter eller före direkt objekt och som kanske har en andra betydelse beroende på betoning t.

Men vi är inte klara med det svenska språket! Nu är det dags att prata om fonologi! Ni har ju det där speciella ljudet som låter lite som störningar på TV måste jag säga som man kan finna i ord som sju. Jag menar det där sj-ljudet, som för att göra det svårare, varje område uttalar olika. Betoning är också en hård nöt att knäcka!

Svenska har ju en rörlig betoning, och det betyder att även om betoning vanligtvis ligger på första stavelse, kan det hända att några ord har två stavelser som betonas. Det händer också att man lägger tryck på dubbelkonsonanterna så att det blir en annan betoning. Men jag ska inte klaga! Denna speciella betoning är det som ger svenska det speciella tonfallet som jag älskar och som gör att det låter som om man sjunger när man pratar och att det aldrig låter att ni är arga.

Uttal och tricks för att lära sig språk Men det finns några trick för att lära sig vilket språk som helst: ett är att använda internet och sidor som B usuu där man kan lära sig vokabulär gratis. Ett annat är att skaffa en e-mail-vän genom Interpals och det sista är att ha lektioner med S pråkakademier som ger lektioner genom Skype. Hälsningar, Det här var ju alldeles fantastiskt, så jag ställde några frågor till Irene.

Som ser ut så här: Hur gammal är du och när kom du till Sverige? Fast jag funderar på att åka till Sverige och plugga fotografi. Vad jobbar du med? Finns det något att säga om oss svenskar som inte har något med just det svenska språket att göra? Vi vill ju gärna tro att vi är kalla och hårda på utsidan och varma små nallebjörnar på insidan. Jag tror att det stämmer att de inte är så kalla när man känner dem bra, men det är så svårt i början att få svenska vänner … De är trevliga i alla fall, men därför att de inte uttrycker deras känslor inte samma som spanjorer och spanjorska kan jag inte säga om de tycker om mig eller om de är bara artiga.

Lycka till, Irene!