Vad startade andra världskriget

Bild: Imperial War Museums Andra världskrigets orsaker Andra världskriget är det största och mest omfattande krig som någonsin utkämpats på jorden, både vad gäller antalet döda soldater och civila, materiell förstörelse och ekonomiska kostnader. Kriget krävde mellan miljoner döda människor och stora delar av den europeiska kontinenten och många andra områden låg i ruiner. Uppskattningsvis 13 miljoner av dessa döda människor mördades av nazisterna under Förintelsen , som främst drabbade det judiska folket men också homosexuella, funktionshindrade och andra människor som inte ansågs livsdugliga enligt den nazistiska ideologin.

Vilka var då de främsta bakomliggande orsakerna till detta fasansfulla krig? De flesta historiker anser att några viktiga orsaker till andra världskriget går att spåra till första världskrigets slutskede och den efterföljande Versaillesfreden - den fred som slöts mellan de västallierade främst Storbritannien , Frankrike samt USA och Tyskland efter första världskriget undertecknades 28 juni Andra orsaker till andra världskriget som lyfts fram är den nazistiska ideologin, den aggressiva tyska utrikespolitiken under talet, västmakternas passivitet gentemot Hitlers Tyskland eftergiftspolitiken och Molotov-Ribbentrop-pakten en icke-angreppspakt mellan Tyskland och Sovjetunionen.

Dolkstötslegenden Den nazistiska ideologin och Hitlers aggressiva utrikespolitik Eftergiftspolitiken Molotov-Ribbentrop-pakten Dolkstötslegenden I november begärde den tyska krigsledningen vapenstillestånd. Den tyska armén var slutkörd och den tyska befolkningen hade drabbades av svält på grund av ententens de västallierades sjöblockad mot landet.

Mängder med tyska soldater hade börjat desertera. Den tyska arméledningen valde därför att avsluta kriget trots att de västallierades arméer inte gått in i Tyskland. Efter krigsslutet började en konspirationsteori att spridas i Tyskland, den så kallade dolkstötslegenden , enligt vilken Tyskland hade kunnat vinna kriget på västfronten om det inte hade varit för att den tyska armén blev förrådd, stucken i ryggen, av de socialistiska krafterna i landet.

Dolkstötslegenden spreds sedan under mellankrigstiden av den framväxande nazistiska rörelsen och Adolf Hitler kom även att koppla ihop dolkstötslegenden med en teori om att det fanns en judisk konspiration mot Tyskland och det tyska folket. Många tyskar valde att tro på dolkstötslegenden, i synnerhet då fredskraven mot Tyskland enligt Versaillesfreden var mycket hårt ställda och de ekonomiska konsekvenserna av freden hade blivit oerhört stora för landet och dess befolkning.

Tyskland förlorade även sina kolonier i Afrika och Stilla havet. Därtill begränsades den tyska krigsmakten till ett minimum. Armén fick endast bestå av man och landet fick inte inneha stridsflygplan och stridsvagnar. Det som kom att beröra Tyskland och det tyska folket mest var att landet blev tvunget att betala ett enormt krigsskadestånd, främst till Frankrike och Belgien.

Krigsskadeståndet var så oerhört stort att den tyska ekonomin kollapsade i början av talet. Grovt förenklat kan man säga att den tyska staten lät trycka upp massvis med nya sedlar för att bekosta krigsskadeståndet. Detta blev snart en utlösande orsak till hyperinflationen som drabbade Weimarrepubliken Tyskland Den tyska valutan riksmark blev värdelös och stora delar av folket förlorade alla sina besparingar och ibland även allt annat de ägde.

I början av talet blev det återigen ekonomiskt kärva tider då Tyskland drabbades av den stora depressionen , den extrema lågkonjunktur som efter börskraschen i New York , i slutet av oktober , spreds över världen som ringar på vattnet. Den tyska ekonomin - som var extra sårbar efter hyperinflationen - drabbades mycket hårt. Miljoner tyskar förlorade sina arbeten och många av de utsatta såg Adolf Hitler och nazistpartiet som en räddning ur den ekonomiska krisen.

Även det tyska kommunistpartiet växte sig starkt under perioden, samtidigt som en stor del av folket lade skulden för lågkonjunkturen på Weimarrepublikens demokratiskt valda regering.

vilka vann andra världskriget

Vid freden i Versailles dömdes Tyskland som ensamt ansvarig för första världskriget, trots att så inte var fallet. Skuldparagrafen, kombinerad med det enorma krigsskadeståndet som Tyskland dömdes att betala, samt kravet på total nedrustning och landavträdelser, skapade en hämndlystnad bland många tyskar, en strömning i samhället som Hitler och nazisterna utnyttjade för att komma till makten.

För Hitler blev de tyska erövringarna som genomfördes under senare delen av talet ett sätt att återupprätta det som Tyskland förlorat genom Versaillesfreden. Den nazistiska ideologin och Hitlers aggressiva utrikespolitik En grundtanke inom den nazistiska ideologin var idén om lebensraum livsrum , vilket Hitler bland annat tog upp i sin bok Mein Kampf utgiven Enligt Hitler delades folken in i tre kategorier: kulturskapare, kulturbevarare och kulturförstörare.

vilka länder var med i andra världskriget

Den första kategorin utgjordes av germanerna, herrefolket som skapar kultur och är utsedda att dominera. Till kulturförstörarna räknade Hitler främst de slaviska folken och judarna. Således kunde man redan i Mein kampf utläsa att Hitler inte såg några problem med att genomdriva en blodig och våldsam erövringspolitik. Efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland inleddes militariseringen av landet, först i liten skala och sedan på en mer omfattande nivå.

Militariseringen skedde till en början stegvis och i det dolda för att västmakterna inte skulle uppfatta att Tyskland bröt mot bestämmelserna i Versaillesfreden. Det var till stor del hämndlystnad för den orättvisa Versaillesfreden som låg bakom Hitlers aggressiva utrikespolitik under senare delen av talet.

Denna erövringspolitik inleddes med inmarschen i Rhenlandet, följt av annekteringen av Österrike. Därefter krävde Hitler att det historiskt tysk-etniska tyskspråkiga området Sudetlandet i Tjeckoslovakien skulle tillfalla Tyskland. Detta krav ledde fram till Münchenkonferensen i september där Adolf Hitler mötte Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain , den franske konseljpresidenten Édouard Daladier och Italiens ledare Benito Mussolini för att diskutera det politiska läget se fortsättning nedan.

Eftergiftspolitiken Vid Münchenkonferensen gav Storbritannien och Frankrike efter för Hitlers krav att Sudetlandet skulle tillfalla Tyskland. Hitler gav i gengäld löfte om att inte ställa några fler territoriella krav om de andra stormakterna gick med på det, vilket de också gjorde. Den brittiske premiärministern Neville Chamberlain deklarerade vid återkomsten till London att freden var räddad genom överenskommelsen.

Redan i mars bröt Hitler avtalet och invaderade resten av Tjeckoslovakien. Många historiker menar att andra världskriget kunde ha förhindrats om Storbritannien och Frankrike redan från början hade agerat mer resolut beslutsamt mot Hitler. Enligt detta resonemang skulle Storbritannien och Frankrike ha ingripit militärt mot Nazityskland redan då det blev uppenbart att landet bröt mot Versaillesfredens bestämmelser.

Västmakternas passivitet och eftergiftspolitik under talet hade gjort Hitler allt mer övertygad om att de inte skulle ta till vapen, även om han skulle ställa territoriella krav på Polen vilket var nästa steg i Hitlers uppbyggnad av "Stortyskland", Tredje riket. Hitler lät därför höja insatsen och krävde av Polen att fristaden Danzig nuvarande Gdańsk - som lytt under nazistiskt styre sedan - och dess tysktalande befolkning skulle förenas med Tyskland.

Kraven som ställdes gällde även ett stort landområde som tillhörde Polen den s. Hitlers krav mot Polen blev under våren allt mer hotfulla, men i detta läge garanterade både Storbritannien och Frankrike landets självständighet gentemot Tyskland. Hitler var dock övertygad om att Storbritannien och Frankrike inte menade allvar med denna garanti och att de inte skulle riskera ett nytt världskrig för Polens skull.

Det var en icke-angreppspakt mellan Sovjetunionen och Nazityskland, namngiven efter ländernas utrikesministrar Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop. I ett hemligt tillägg till pakten delade Hitler och Stalin upp Polen mellan sig. Enligt det hemliga tillägget fick den sovjetiske diktatorn även fria händer att erövra Baltikum och Finland. Detta är en historisk händelse vars betydelse ofta förminskas eftersom Sovjetunionen senare var en av segrarmakterna vid krigets slut.

Hitler såg Molotov-Ribbentrop-pakten som en slutlig garanti för att Storbritannien och Frankrike aldrig skulle våga förklara krig mot Tyskland. Det visade sig dock snart att Hitler hade överskattat betydelsen av pakten då britterna och fransmännen två dagar senare 25 augusti lät förnya garantin till Polen.

Det skulle inte bli några fler eftergifter hade de bestämt. När sedan tyska styrkor, den 1 september korsade den polska gränsen, var tärningen kastad för sista gången. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland. Andra världskriget hade börjat. När det polska försvaret i stort sett var förintat av den tyska krigsapparaten, invaderade Sovjetunionen östra Polen i enlighet med det hemliga tillägget i Molotov-Ribbentrop-pakten.

Som en symbol för de båda diktaturernas gemensamma intressen höll tyska och sovjetiska trupper en segerparad i den då polska staden Brest-Litowsk som nu tillhör Belarus den 22 september En vecka senare kapitulerade Polen. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att Hitlers aggressiva utrikespolitik - som hade sina rötter i den orättvisa Versaillesfreden och som därtill var en del av den nazistiska ideologin - och västmakternas eftergiftspolitik var de starkaste orsakerna till andra världskrigets utbrott.

Den utlösande orsaken var det tyska anfallet mot Polen den 1 september