Vad är rikligt

Regn: Faller ur ett tjockt molntäcke och håller vanligtvis på några timmar. Stänkregn - Så glest mellan dropparna att det knappt ens blir vått.

spänd

Lätt regn - Högst 0,5 mm på en timme. Vått, inte blött. Något regn - Upp till 1 mm totalt. Måttligt regn - Upp till 4 mm på en timme. Kraftigt regn - Mer än 4 mm på en timme. Rikligt med regn - Mer än 15 mm totalt. Skur: Nederbörd som börjar hastigt och ej varar särskilt länge. Skurar faller ur bymoln Cumulonimbus som täcker ett ganska litet område till skillnad från utbredda regnmoln Nimbostratus som ger långvarigare regn.

Duggregn: En mängd mycket små droppar. Förekommer främst när vi har gråväder. Ger bara små mängder, någon tiondels mm på en timme. Underkylt regn: Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. Läs mer om underkylt regn här. Dropparna fryser omedelbart när dom träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka. Inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period.

Läs mer om halka här. Underkylt duggregn: Kan förekomma vintertid när det är gråväder. Blir givetvis halt, men oftast inte lika extremt som i underkylt eller frysande regn, eftersom dropparna är mycket mindre. Vanligast i kusttrakterna med pålandsvind från öppet hav. Frysande regn: Regn över kall mark. Dropparna är varmare än noll grader, medan marken håller minusgrader.

Dropparna fryser när dom träffar marken. Frysande regn förekommer också ibland i samband med väderomslag och det blir mycket halt.

plötsligt riklig mens

Var och hur länge Lokal regnskur: De flesta lyssnare får uppehåll. Den typiska skuren är lokal till sin karaktär. Någon regnskur: Alla inom prognosområdet kan räkna med att få åtminstone en regnskur på sig, eller i alla fall få syn på en skur. Bäst att ta med sig paraplyet! Regnskurar på många håll: De flesta drabbas av minst en skur, dock inte alla. Allmänt regnskurar: Skurar över större delen av området.

Perioder med uppehåll förekommer, men stunderna med regn dominerar. Kortvarigt regn: Varar högst någon timme, men oftast kortare. Som flera radiomänniskor sagt; inte längre än att man kan ta skydd under ett träd och vänta ut regnet. Ihållande regn: Det håller på ett antal timmar, ibland en hel dag eller natt. Skurar och byar Regnskurar: Faller ur bymoln som utvecklats från upptornade stackmoln.

Skyfall: Mycket kraftig regnskur som ger minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut. Solskur: En regnskur samtidigt som solen lyser så att man kanske ser en regnbåge. Hagelbyar: Kraftigt utvecklade bymoln ger ibland hagel. Hagelkornens storlek varierar allt från någon mm till flera centimeter.

Åska: Förekommer i en del kraftiga regnskurar, ibland tillsammans med hagel. Kombinationen med snö är ovanlig. Läs mer om åska här. Värmeåskväder: Bildas lokalt under eftermiddagen inne över den rejält uppvärmda marken. Läs mer om värmeåskväder här. Åskfront: En kallfront tränger undan varm luft som tvingas i höjden och åska utlöses längs fronten.

En mur av mörka moln rör sig framåt. På radarbilder liknar det ett pärlband av färgglada ekon. Avsaknad av nederbörd Uppehåll: Används när man av övriga formuleringar kan undra om det ska hålla torrt. Till exempel mulet, men uppehåll. Man kan också lägga till ordet uppehåll för att klargöra att idag kommer det inte regna. Uppehåll dominerar: Troligen blir det någon mycket lokal skur, men här vill man inte framhäva skurrisken.

Snö Snöfall: Faller vanligen ur ett tjockt molntäcke och varar normalt några timmar. Lätt snöfall - Upp till 0,5 cm på en timme. Måttligt snöfall - Högst 4 cm på en timme. Något snö - Ca 1 cm totalt. Rikligt med snö - Mer än 15 cm totalt. Snöbyar: Faller ur bymoln. Lätt snöby - Blir vitt på marken, men just inget mer.

Snöby - Upp till 5 cm. Kraftig snöby - Mer än 5 cm. Snö med inslag av regn: Regnblandad snö. Snön överväger. Blötsnö: Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön lägger sig tungt på hustak, träd och ledningar. Snöblask: Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken och smälter oftast bort snabbt. Kornsnö: Förekommer då och då när det är gråväder.

Vanligast en bit in på förmiddagen och därför kallas fenomenet för fikasnö väderfolk emellan. Föregås ibland tidigt på morgonen av underkylt duggregn. Snödrev: Snön "lossnar" från marken och driver med vinden. I Skåne pratar man om att snön fyger eller fyker. Högt snödrev når högre än 2 meter och orsakar således nedsatt sikt i ögonhöjd. Lågt snödrev når inte högre än 2 meter.

Snöyra: Det snöar och blåser en hel del. Snön yr omkring i luften och driver på marken. Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Snödrivor blockerar en del vägar. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta stormstyrka för att det ska kallas för snöstorm. På Öland pratar man om fåk. Flinga ur: När meteorologen säger flinga ur betyder det egentligen lätt snöfall som inte är kopplat till någon front.

Allmänt sker detta i kalla situationer då inte krävs så mycket för att snöflingor ska bildas och falla ur låga moln. Med lite turbulens och omblandning av luften kan flingorna växa sig tillräckligt stora för att falla till marken. Vid denna typ av snöfall klarnar det ibland upp ett tag då snöflingorna har samlat på sig den fukt som finns i luften och fört med sig både fukt och moln till marken.

Ibland kan också snön bildas direkt ur fukten från luften, alltså utan moln. Denna typ av lätt snöfall syns sällan i prognosmodellerna och inte heller alltid på radarn, därför rekommenderar vi att läsa meteorologens kommentar för att få en bra bild av läget. Temperatur Plusgrader: På vintern när det är någon eller några grader över noll och man inte vill släpa på siffror.

Minusgrader: Används också på vintern, men knappast om det är kallare än minus fem.

fått

Nollgradigt: Temperaturen håller sig nära noll grader. Kan vara både över och under noll. Nattfrost: Minusgrader vid marken. Används endast vid barmark under vegetationsperioden. Markfrost: Minusgrader på marken. Kan användas året runt vid barmark. Frost: Minusgrader både i luften och på marken. Läs mer om frost. Töväder: Plusgrader efter en kall period. Snön töar, isen smälter, annat fruset tinar upp.

Dagsmeja: Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is, företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen ligger under fryspunkten.