Ventilationssystem inomhus

Vi behöver frisk luft för att må bra och ventilationen kan dessutom hjälpa till att förhindra fuktproblem och skapa hållbara välmående hus med mindre skador. Om inte ventilationen fungerar blir det snart instängt och fuktigt, dessutom kan vi känna matos och andra lukter i bostaden. Vilken sorts ventilation som finns i ett hus beror oftast på hur gammalt huset är och vad det är för sorts hus.

Det går att energieffektivisera ventilationen. Här berättar vi hur det går till. Olika sorters ventilation Det finns tre huvudtyper av ventilation, självdragsventilation, frånluftsventilation och tilluftsventilation. Här går vi igenom principerna: Självdragsventilation Den enklaste sorten är självdrag och benämns ibland som S-ventilation.

Då finns det inga fläktar i huset. Självdrag är vanligt i äldre hus. I hus med varm skorsten fungerar självdraget bra eftersom luften sugs ut dels genom rökgaskanalen termisk drivkraft , dels genom särskilda, uppvärmda ventilationskanaler. Men om det inte eldas i skorstenen så blir den kall och utsuget av luft minskar kraftigt.

Då krävs fönstervädring. När det blåser eller är kallt ute ökar ventilationen i självdragshus. Det innebär samtidigt att ventilationen minskar ju varmare och mindre blåsigt det är ute. En varm, vindstilla sommardag kan ventilationen i ett självdragsventilerat hus upphöra helt. Frånluftsventilation För att ventilationen ska fungera ungefär lika bra oavsett vad det är för väder eller temperatur ute kan man installera en eller flera fläktar som hjälper till att suga ut luft ur huset.

När fläkten suger ut luft ska det komma in ny frisk luft genom ventiler i väggarna i huset. Denna typ av ventilation kallas Frånluftsventilation eller F-ventilation. I småhus har det sedan början av talet varit vanligt att kombinera denna typ av ventilation med en frånluftsvärmepump. Man kan då ta vara på värmen i den gamla luften innan den skickas ut. Denna variant kallas FX-ventilation.

Tilluftsventilation På vintern är luften som kommer in i huset genom ventiler kall och ouppvärmd. Detta gör att det kan kännas kallt och dragigt i huset. För att minska problemen med drag behöver man värma luften som kommer in. Då behöver man ha en fläkt också till den luft man tar in i huset.

mekanisk ventilation

Den luften brukar kallas för Tilluft. Har man fläktar både för luften som tas ut och tas in i huset har man FT-ventilation. Dessa fläktar kan sitta tillsammans i ett ventilationsaggregat. Man kan då med en värmeväxlare ta vara på värmen i den gamla luften innan den skickas ut och värma den kalla luften som kommer in. Detta kallas för värmeåtervinning. Ett ventilationsaggregat som har värmeåtervinning kallas för FTX-aggregat.

När man har en fläkt för tilluft som fungerar behöver man inga ventiler i väggarna för att ta in friskluft. Man kan då spara energi om man ser till att alla ventiler är stängda eller täta huset bättre så att det inte kommer in uteluft på många ställen. Forcerad ventilation Ibland behöver man öka ventilationen, till exempel när man lagar mat eller duschar.

En köksfläkt, spiskåpa eller badrumsfläkt ger möjlighet till forcerad ventilation. Det innebär att ventilationsflödet vid behov kan ökas. När man ska steka mat på spisen sätter man på köksfläkten eller öppnar ett spjäll i spiskåpan. På toaletten eller i duschutrymmet kan det finnas en fläkt som man sätter på när man är där för att få bort fukt och lukt.

Badrumsfläkten kan också styras automatiskt på fukt eller närvaro. I kombination med S-ventilation kallas detta fläktförstärkt självdrag. Vilken typ av ventilation är vanlig? Småhus I äldre småhus som är byggda fram till och med talet är det vanligast med självdragsventilation. I småhus som är byggda på talet är det vanligast med F-ventilation.

Under talet var det vanligt med FTX-ventilation. I början på talet kom frånluftsvärmepumparna och då blev det vanligt med FX-ventilation i småhus. Flerbostadshus Även i flerbostadshus är det vanligast med S-ventilation till och med talet. F-ventilation vanligast är i hus från slutet av talet till början av talet. Lokaler De allra flesta kontorslokaler, även i äldre hus, har idag FTX-ventilation.

Men det finns stora variationer och blandningar med olika system i samma hus, särskilt i äldre byggnader och när det finns olika sorters lokaler i samma byggnad. Äger man eller tänker köpa en byggnad med lokaler är det extra viktigt att ta hjälp av en expert för att få koll på ventilationen. Riktlinjer, standarder och normer för ventilation Det finns flera olika riktlinjer, standarder och normer för ventilation.

De skiljer sig åt mellan olika typer av byggnader. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS anger därutöver att tillägg bör göras per person. Där nämns även ett antal indikatorer på att luftkvaliteten kan vara bristfällig och att ventilationen inte fungerar tillfredsställande, exempelvis omfattande kondensbildning på fönsters insida.

Det är en kontroll som ska utföras av en certifierad kontrollant. Vilka byggnader det gäller för och hur ofta det ska göras kan man läsa mer om på Boverkets hemsida. Ventilation och energianvändning Drar ventilationen mycket energi? Ja, det går åt energi på två sätt för att ventilera en byggnad: Fläktar till ventilation drar el Uppvärmning av utomhusluft kräver energi Har man självdragsventilation krävs det ingen el till fläktar.

ventilation självdrag förbättra

Men den mesta av energin som krävs för ventilationen är för att värma upp den kalla luften som kommer in i huset utifrån. Har man självdrag eller frånluftsventilation får elementen eller golvvärmen i värmesystemet värma upp uteluften. Om man har fläktar för både tilluften och frånluften är det vanligt att man har FTX-ventilation med värmeåtervinning.

Detta gör att det går åt mycket mindre energi för att värma upp uteluften men det går också åt lite mer el till fläktarna. Vid behov kan man värma upp tilluften mer. Man kan bestämma hur varm luften ska vara när den kommer in i rummet. Det gör man med ett värmebatteri, antingen vätskeburet eller via direktel. Värmeåtervinningen i ett FTX-aggregat kan göras med olika typer av värmeväxlare.

För vissa typer, plattvärmeväxlare och roterande värmeväxlare, måste till och frånluften sitta tillsammans i ett ventilationsaggregat på samma plats i huset. Om man inte kan ha tilluften och frånluften på samma ställe kan man också flytta värmen med ett rörsystem med vätska i och en pump. Det kallas för vätskekopplat system. Kyla med ventilationen På sommaren blir det ofta varmt inomhus, då kan man kyla ner tilluften om man har ett kylaggregat, men det drar en hel del energi.

Ett energisnålare alternativ är då frikyla från borrhål eller närliggande vattendrag. Fjärrkyla kan ibland också vara ett alternativ. Många gånger kan man dock kyla med uteluften i sig, detta under förutsättning att luftintaget är lämpligt placerat eller att man utnyttjar nattkyla. För att kylning med tilluften skall räcka till krävs vanligen att den kombineras med effektiv solavskärmning.

Behovsstyrning av ventilation Ett sätt att påverka energianvändningen är att styra ventilationsflödet efter behov. Det kan göras på flera olika sätt och är framförallt vanligast i lokalbyggnader. Det första sättet är att ha drifttider för när ventilationen är på med fullt flöde som är anpassat till hur byggnaden används. Det kan göras för hela byggnaden eller för delar av den.

Med en modern ventilationsanläggning kan man styra ventilationsflödet i varje rum genom att ventilationen anpassas till behovet när någon är i rummet. Underhåll ditt ventilationssystem! För att ventilationen ska fungera bra behöver man se över och underhålla den regelbundet, inte bara i samband med eventuella ventilationskontroller.

Här är fem saker att tänka på: I köksfläkten eller spiskåpan finns ett fettfilter som behöver bytas eller rengöras regelbundet. Har man en spisfläkt som recirkulerar luften via ett kolfilter måste också detta bytas eller regenereras regelbundet. Läs på i manualen till din köksfläkt! Har man ett ventilationsaggregat för hela huset har detta också filter som behöver bytas eller rengöras regelbundet.

Luftkanalerna för frånluften som suger ut luft ur huset blir ofta smutsiga och igensatta. Då fungerar ventilationen sämre och drar mer energi. Blir det mycket smuts i kanalerna behöver man be om hjälp med rengöringen. Var särskilt uppmärksam på detta i utrymmen där det rökigt eller smutsigt på annat sätt. Ventilerna som man ser i rummet kan man torka av.

Har man en lite större fastighet med ventilationsaggregat är det bra att ha ett serviceavtal med en ventilationsfirma som kommer regelbundet och byter filter och ser över anläggningen. I hus med fläktventilation är ventilationsflödet inte beroende av uteklimatet på samma sätt som i ett självdragsventilerat hus. Det är viktigt att hålla tilluftsöppningar och frånluftsdon rena och öppna så att luften kommer in där det är tänkt och sprids överallt i byggnaden.

Om du vill öka ventilationen eller få in uteluft kan du fönstervädra på samma sätt som beskrivs ovan. Det är viktigt att ventilationen alltid är påslagen. Att helt stänga av fläktventilationen på natten när lokaler inte används kan innebära att luften går fel vägar. Uteklimatet kan då påverka byggnaden så att frånluftskanaler blir tilluft, vilket innebär att föroreningar i kanalerna kan blåsa tillbaka in i huset.

Ventilationen kan minskas men inte stängas av helt. När behöver ventilationen förbättras?