Vad gäller nu när man har covid

På den här sidan hittar du frågor och svar om infektioner och hur de kan behandlas. Foto: Pixabay CC0 Ger vaccination och infektion olika immunitet? Fråga: Jag undrar om det är någon skillnad på immunförsvarets svar efter vaccination respektive infektion? Först och främst så kan vaccin ge olika immunsvar beroende på hur de är utformade. Vissa vaccin består exempelvis bara av enstaka delar från patogenet bakterien, viruset, eller parasiten medan andra vaccin är baserade på hela patogenet.

Ett vaccin som bara innehåller enstaka delar kommer att ge ett immunsvar mot de delarna, men inte mer än så, medan vaccin bestående av hela patogenet kan ge immunsvar mot alla olika delar. Ett mer komplext vaccin är dock inte nödvändigtvis bättre då det viktigaste är att skapa ett immunsvar som stoppar kritiska mekanismer hos patogenet, till exempel förmågan att infektera kroppen, eller att stoppa farliga toxiner gifter som frisätts.

En infektion innehåller så klart alla delar av patogenet och man får därför ett bredare immunsvar jämfört med många vaccin.

Det betyder dock inte, som beskrivet ovan, att man nödvändigtvis får bättre immunsvar mot de kritiska mekanismerna, då immun-försvarets fokus delvis kan hamna på delar av patogenet som inte är kritiska. Man kan därför inte säkert säga att infektion ger bättre skydd. En annan skillnad är att infektion ger mer allvarliga symtom än vaccination.

Det är delvis därför infektion oftare leder till mer långlivat minne jämfört med vaccination. Tanken med vaccination är dock att ge ett långvarigt skydd utan att behöva uppleva de allvarliga symptomen. Detta är svårt att helt uppnå med en enda vaccindos, men med hjälp av booster-doser kan vi hålla en hög skyddande nivå. Kan man tänka sig att tillföra rhinovirus tidigt vid en covidinfektion för ett snabbare tillfrisknande?

Det förklaras till viss del av att virusinfektioner drar i gång immunsystemets generella virusförsvar, där produktion av signalmolekylen interferon är en central del. På så sätt kan en virusinfektion ge ökad motståndskraft mot andra virus. Studien som refereras i BBC Health Check är visserligen en spännande experimentell laboratoriestudie som visar att infektion med rhinovirus ger ett interferonsvar som kan blockera det nya coronavirusets förmåga att kopiera sig i luftvägsceller.

Men det är en lång väg kvar innan man kan överföra detta till behandling av patienter med covid Och även om rhinovirusinfektioner i regel är milda är det inte etiskt försvarbart att infektera patienter med aktivt virus innan man i gedigna läkemedelsprövningar kunnat visa på säkerhet och en gynnsam effekt av behandlingen.

Det bygger på en liknande tanke om att en uppreglering av kroppens naturliga virusförsvar kan hjälpa till att läka ut sjukdomen. Fråga: Kan covid ge immunitet mot vanlig förkylning? Jag hade covid i mars och har noterat att jag inte varit förkyld på snart ett år, vilket jag annars brukar bli då jag har ett utsatt yrke och barn i skolålder.

Det skulle kunna vara så att du har fått ett lite bättre skydd mot andra typer av coronavirus, men dessa orsakar endast 15—25 procent av alla förkylningar. Mer troligt är att du ser effekten av de allmänna råden och rekommendationerna som även har effekt på andra förkylningsvirus och som gör att det cirkulerar mindre förkylningsvirus i samhället.

Fråga: Kan nya virus uppstå genom att två virus blandar sina gener med varandra? Fråga: Min kusin, som bor i London, berättade att engelsmännen delar ut D-vitamin i förebyggande syfte mot covid till vissa grupper. Fungerar det verkligen — och varför gör vi i så fall inte samma sak i Sverige? Eftersom många grupper i samhället har isolerat sig och därför inte går ut och får det solljus som krävs för att D-vitamin ska bildas i huden ökar risken för D-vitaminbrist.

Därför bedömer man att vissa riskgrupper löper extra stor risk att drabbas av D-vitaminbrist, vilket man nu vill förhindra genom att ge en låg daglig dos med D-vitamin IU. Befolkningen i England har generellt lägre D-vitamin nivåer än vad vi ser här i Sverige. I Sverige är det bara några få procent som har så låga nivåer, vilket sannolikt beror på att man här i större omfattning berikar vissa livsmedel mjölk, fil, yoghurt samt vissa matfetter med extra D-vitamin.

Att Sverige inte går ut med samma budskap som man nu gör i England beror sannolikt på att D-vitaminbrist inte alls är så vanligt i Sverige om man ser på hela befolkningen. Däremot kan det finnas skäl att ge extra tillskott till riskgrupper, inte minst för att skydda skelettet. Eftersom D-vitamin sannolikt har viss skyddande effekt mot andra luftvägsinfektioner skulle D-vitamin, rent teoretiskt, även kunna skydda mot covid Denna hypotes stöds av några studier där man har sett att låga D-vitaminnivåer ökar risken för svår sjukdom eller död av covid Intressant är också att riskgrupperna för covid hög ålder, manligt kön, övervikt överlappar med riskfaktorer för D-vitaminbrist.

Även om sambanden mellan låga D-vitaminnivåer och covid infektion finns där, kan vi fortfarande inte svara på frågan om tillskott av D-vitamin skulle kunna ha en skyddande effekt. Att frågan är mycket aktuell och relevant kan illustreras av att det pågår ett trettiotal behandlingsstudier där man ger D-vitamin som prevention mot covid, men något tydligt svar finns inte än.

Fråga: Jag har haft polio och tycker mig känna igen vissa symtom vid covid Vilka likheter finns och kommer vi att på motsvarande vis som post-polio se post-covid 19 framöver? Polioviruset påverkar också nervsystemet, men det angriper bara de nerver som försörjer kroppens muskulatur vilket leder till försvagning eller förlamning. Kraftlösheten i samband med covid beror i stället framförallt på att patienterna varit sängliggande och intensivvårdats under lång tid.

Efter covid ses allmän trötthet som sannolikt beror på skador i lungorna. Den ökande trötthet som kan komma långt efter en polioinfektion, så kallad post-polio, beror däremot på en pågående förlust av de nerver som försörjer musklerna. En del post-poliopatienter upplever en mental trötthet vilket också ses vid covid Vid post-polio har man ej funnit några skador i hjärna eller ryggmärg som förklarar besvären.

Vid covid förekommer dessutom störningar av kognitiva funktioner — minne och koncentration — vilket är ovanligt vid polio. Vi vet inte så mycket om bakgrunden till detta men det skulle kunna vara en effekt av störningar i hjärnans syreförsörjning. Uppföljningstiden för coronavirusen är dock fortfarande relativt kort, så frågan om post-covid får lämnas öppen tills vidare.

Fråga: Majoriteten klarar coronapandemin utan större besvär tack vare välfungerande immunförsvar, men en del råkar illa ut. Så varför inte koppla ihop frisk med sjuk i blodomloppen? Metoden har använts i mer än hundra år och bygger på att blodplasman hos personer som genomgått infektion innehåller antikroppar som kan hjälpa immunförsvaret hos sjuka individer.

Det finns studier som antyder att metoden kan ha effekt mot sars-covinfektionen och vi genomför nu studier för att ta reda på om det fungerar. Det skulle vara värdefullt då vi har få andra behandlingar att erbjuda. Personer som har höga nivåer av antikroppar som kan slå ut virusets förmåga att infektera tillfrågas om de vill donera blod som kan ges till patienter med covid inom ramen för vår studie.

Våra kliniska prövningar befinner sig nu i fas 2. I fas 1 kontrollerar man att behandlingen är ofarlig och i fas 2 testar man ut hur man ska göra för att få bäst effekt. De tidiga resultaten är lovande. Personer med virus i blodet som får blodplasma med antikroppar blir av med viruset, vanligtvis redan nästa dag. Men för att säkert säga om det ger effekt behöver vi också genomföra fas 3-prövningar där man ger behandlingen till en större slumpvis utvald patientgrupp och jämför med en kontrollgrupp.

Fråga: Stämmer det att forskare inte visste om att det fanns en risk för en spridning av ett nytt coronavirus? Själv har jag läst att det var någon forskare här i Sverige som faktiskt varnade för något sådant. Borde inte forskare ha varit mer tydliga med att vi hade en risk för ett nytt coronavirus? Några av dem är mycket vanliga och orsakar vanlig förkylning.

Sars-cov-2 är ett helt nytt coronavirus, som vi alltså inte kände till sedan tidigare. Det har sannolikt sitt ursprung i fladdermöss och har nu, eventuellt via ett annat djur, förändrat sig och tagit steget till människan. Vi vet att pandemier kommer att inträffa och det har forskare varnat för, men vilket virus som kommer att orsaka nästa pandemi är en extremt svår fråga.

De flesta hade väntat sig att nästa pandemi skulle bli en influensa, nu blev det ett nytt coronavirus. Ingen kunde förutse att just detta virus skulle uppstå och spridas så snabbt över jorden som det har gjort. Men samtidigt — vi kan skydda oss mot många virus och det har vi forskningen att tacka för. Att vi kan ta fram ett vaccin för influensa varje år, att vi har bra medicin för hiv och hepatiter, att vi kan vaccinera oss mot diarrésjukdomar och att det finns möjligheter att utveckla ett vaccin även mot det nya coronaviruset.

Det är bara några få exempel på vad forskning har lett till! Ett av många möjliga användningsområden är att påverka arvsmassan i virus. Man kan tänka sig att tekniken används antingen för att detektera viruset i kroppen eller för att förstöra det. Det är en spännande möjlighet men utmaningarna är många. Bland annat behövs ett säkert sätt att administrera behandlingen så att gensaxen når de rätta cellerna i kroppen.

Fråga: När smittar vanliga infektioner, till exempel förkylningar? Vissa kommer till jobbet och snörvlar men påstår att de inte smittar. Men hur vet de det? Förkylningar är ofta mycket smittsamma och man kan smitta andra innan man själv fått symtom. Mest smittsam är man oftast när förkylningen bryter ut och de första sjukdomsdagarna, varefter smittsamheten sjunker. Att lova att man inte smittar när man fortfarande snörvlar är nog svårt, men man kan komma långt i att förhindra eller minska risk för smittspridning genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersservett som man slänger, genom att vara noggrann med handhygien och om möjligt genom att hålla avstånd till andra.

Fråga: Kan samma virus ge helt olika symtom hos olika personer? Det är mer regel än undantag att samma virus ger ett brett spektrum symptom från mildare till allvarligare sjukdom.

Det är faktiskt svårt att hitta exempel där detta inte gäller, men ett är rabiesvirus som är hundraprocentigt dödligt för smittade människor. Några exempel på välkända virus där sjukdomsbilden varierar mycket är poliovirus, TBE och mässling. Poliovirus, som numera nästan är utrotat via vaccination, ger bara undantagsvis den typiska förlamningssjukdomen barnförlamning.

På samma sätt får bara en mindre andel fästingburen hjärninflammation om de smittas av TBE virus. Ett sista exempel är mässlingsvirus som oftast ger en akut sjukdom med bland annat hög feber, utslag och ordentliga allmänsymtom. Många har dock glömt att ännu allvarligare symtom är ganska vanliga eftersom mässling sedan många år ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Upp till 20 procent får följdsjukdomar. Allvarlig hjärnhinneinflammation ses hos cirka 0,1 procent av smittade och WHO uppskattar att cirka barn dog av mässling under , detta framförallt i länder som ännu inte har allmän vaccination. Att dessa skillnader i sjukdomsbild finns för nästan alla virus beror på ett samspel av flera faktorer där genetiska skillnader hos oss människor och hos virusen spelar stor roll tillsammans med allmänt hälsotillstånd, ålder och andra samverkande sjukdomar.

Fråga: Vissa menar att spriten Gammeldansk och vitpepparkorn kan vara preventivt mot magsjuka? Stämmer det? Hur fungerar det? De mest spridda huskurerna är sannolikt att äta vitpepparkorn, dricka Gammeldansk, whisky eller konjak. Jag tror att dessa huskurer bygger på hörsägen.