Täppt i gommen

Granskad av: Eva Munck af Rosenschöld Wikland , överläkare, professor, Karolinska institutet Fakta Rökning och alkohol ökar risken för huvud-och halscancer HPV har betydelse för utveckling av cancer i halsmandel och tungrot De flesta huvud- och halstumörerna upptäcks vid en öron-, näs- och halsundersökning. Vad är huvud- och halscancer?

Huvud- och halscancer är ett samlingsnamn för cancer i halsen, näsan, bihålorna, munnen, tungan, svalget, spottkörtlarna och struphuvudet. De vanligaste ställena att få en tumör i halsen är i munhåla och svalg. Därefter kommer struphuvudet. Cancer i svalget och strupen är vanligare hos män än hos kvinnor.

bihåleinflammation huvudvärk

Vid cancer i munhålan är skillnaden mellan könen liten. Överlag är huvud- och halscancer dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. Huvud- och halscancer är bara några av ett stort antal cancersjukdomar. Sjukdomarna är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att det börjar med ett fel i någon av kroppens celler.

ont i bihålorna huvudvärk

Svalg, struphuvud, sköldkörtel och bihålorna. Symtom på huvud- och halscancer Vanliga symtom på cancer i halsen eller huvudet är irritation, ett sår, en förändring som inte försvinner ensidigt obehag eller smärtor vid sväljning heshet långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva. Tidiga stadier av cancer i munhålan, svalget eller strupen ger ofta diffusa, vaga symtom och liknar dem som uppträder vid andra, ofarliga sjukdomar till exempel infektioner.

En viktig skillnad är att infektioner brukar gå över på ett par veckor. Ett allmänt råd är att man bör söka läkare om de symtom som beskrivs nedan kvarstår i tre veckor. Fördjupning symtom huvud- och halscancer: Munhålan De första symtomen på cancer i munhålan är ofta en irritation, ett sår, en förändring eller en tumör på läpparna och inne i munhålan som inte försvinner.

I en del fall finns först en röd eller en vit fläck i slemhinnan som ett förstadium till cancer. Röda fläckar kallas för erytroplakier och vita fläckar kallas för leukoplakier. Om fläcken övergår till ett sår som inte läker eller till en förhårdnad, ofta smärtande, bör man söka läkare. Svårigheter att tugga, svälja och röra på tungan kan också vara tecken på cancer i munhålan.

Ibland upptäcks cancern därför att tandprotesen inte längre passar eller genom att talet har förändrats. Värk kan förekomma och ensidig ansiktsförlamning som dock oftast är ett sent symtom vid cancer i en öronspottkörtel. Tumörer i öronspottkörtlarna är oftare godartade än elakartade jämfört med tumörer i spottkörtlarna under käkbenet. Men för samtliga spottkörteltumörer gäller att de ska utredas och ofta opereras de för att säker diagnos ska erhållas.

Läs mer om spottkörtelcancer Svalget Vanliga symtom vid cancer i svalget kan vara ensidigt obehag eller smärtor särskilt vid sväljning. Ofta med utstrålning mot örat. När tumören växer sig större blir det svårare att svälja och talet kan förändras. Ett vanligt första symtom är en knuta på halsen. Struphuvudet Vid cancer i struphuvudet är det vanligaste symtomet heshet, men också andra röstförändringar förekommer.

Hesheten beror på att cancern i de flesta fall växer på stämbanden och då förändras deras svängningsförmåga. Redan en liten tumör på ett stämband kan orsaka heshet. Om hesheten varar mer än tre veckor bör man uppsöka läkare som kan undersöka stämbanden I de fall då cancern inte sitter på stämbanden brukar symtomen vara mer vaga. Det kan vara lätta sväljningsbesvär eller känsla av en klump i halsen.

Läs mer om cancer i struphuvudet Näsan och bihålorna Symtom på cancer i näsan eller bihålorna kan först visa sig som långvarig, ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva.

bihåleinflammation ont i ögat

Knuta på halsen En knuta på halsen utgörs oftast av en förstorad lymfkörtel i samband med en infektion, till exempel en vanlig förkylning. Knutan är då oftast ömmande. En ganska oöm knuta som också växer kan vara första tecknet på en tumör i öron-näsa-halsområdet. Hur upptäcks huvud- och halscancer De flesta tumörer inom huvud- och halsområdet upptäcks vid en öron-, näs- och halsundersökning.

Foto: Olle Nordell Läkaren har en ljuskälla på huvudet och kan lysa in i näsa, munhåla och svalg, iaktta tumören och känna på den, palpera. En tumör känns fastare än vävnaden runt omkring den. Olika undersökningsmetoder: Endoskopi Med endoskopi undersöks näsan, svalget och struphuvudet. Endoskopet är ett smalt och böjligt instrument med kamera som förs in via näsan. Om tumören är väl synlig och tillgänglig för provtagning kan biopsi utföras med lokalbedövning för mikroskopisk analys.

Det kallas även patologisk anatomisk diagnos PAD. Samt om tumören har spridit sig till halsens lymfkörtlar eller mer ovanligt till lungorna. Även magnetkameran MR kan utnyttjas för sådan undersökning. Vid undersökning med datortomograf eller magnetkamera ligger patienten på en brits med huvudet inne i en cirkelformad öppning i apparaten.

I datortomografen används röntgenstrålar för att få fram bilden. I magnetkameran är det i stället magnetfält och radiovågor. Båda apparaterna är kopplade till datorer som framställer bilder vilka visas på en bildskärm eller skrivs ut på papper. Kontrastmedel Kontrastmedel används ibland också vid röntgenundersökning för att bättre se tumörutbredning. Kontrastmedel ansamlas ofta i tumörer och metastaser vid huvud-hals-cancer.

De här metoderna ger inte alltid säkra besked om hur utbredd en cancer är och läkarens kliniska undersökning av tumörutbredningen är alltid mycket viktig. Om cancern sitter i svalget eller struphuvudet sövs patienten ibland för att läkaren ska kunna göra en noggrann undersökning. Läs andras berättelser om hur livet med eller kring cancer kan vara.

Personliga berättelser Forskning huvud- och halscancer Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. Här kan du se pågående forskningsprojekt med koppling till huvud- och halscancer. Hur behandlas huvud- och halscancer? Strålning och operation Huvud- och halscancer behandlas framför allt med strålning och operation.

Med eller utan tillägg av medicinsk tumörbehandling. Ibland räcker det med antingen operation eller strålning men i andra fall kombineras de olika metoderna. Hur behandlingen läggs upp varierar beroende på var tumören befinner sig och tumörstorlek. Tumörer i tungbas, halsmandlar, svalg och struphuvud ges oftast strålbehandlingen först och opereras vid behov. Tumörer i munhåla först opereras och strålbehandlas sedan.

Cancer behandlas i huvudsak på fyra olika sätt. Med operation, läkemedel, strålning och immunterapi. I den här filmen går vi igenom de olika metoderna. Läkemedel Medicinsk tumörbehandling med cytostatikabehandling eller så kallade målstyrda läkemedel kan användas före eller under strålbehandling för att förstärka effekten av strålningen.

Men den kan också användas för att lindra symtom vid sena stadier av dessa cancerformer. Individuell behandling Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom. Oftast diskuteras behandlingen för din tumör vid en gemensam konferens där både kirurger, onkologer och flera andra i behandlingsteamet medverkar.

När läkaren i samråd med dig bestämmer behandlingsplan, tas inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen, utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd. Mer om behandlingarna: Kirurgi Målet med en operation vid huvud- och halscancer är att få bort hela tumören med marginal. Därför tar kirurgen också bort en del av den vävnad som finns omkring tumören. Hur operationen utformas beror på var och hur cancern växer och på hur operationen påverkar förmågan att prata, tugga och svälja, men också utseendet.

Mindre tumörer går ofta att operera bort utan att det leder till någon stor försämring av dessa funktioner. Denna teknik utvecklas fortlöpande. I det medicinska fackspråket används olika termer för olika operationer. Hemiglossektomi innebär att halva tungan opereras bort och kan vara tillräcklig behandling om cancern växer på ena sidan av tungan.

Laryngektomi är den operation som innebär att struphuvudet avlägsnas och om det är en del av struphuvudet som tas bort heter ingreppet hemilaryngektomi. Neck dissektion eller halskörtelutrymning innebär att halsens lymfkörtlar avlägsnas kirurgiskt. Här finns olika variationer på denna operation beroende på var primärtumören sitter och huruvida tumörspridning till halsens lymfkörtlar föreligger eller ej.

Munvård efter strålbehandling Muntorrhet kan bli ett problem för patienter som får strålning mot tumörsjukdom i munhåla eller svalg. Det beror på att spottkörtlarna nära munhålan, framför allt den så kallade öronspottkörteln, påverkas så att salivproduktionen minskar kraftigt eller försvinner helt. Den muntorrhet som då blir följden kan bli besvärande för patienten på flera sätt.

I saliven finns ämnen som skyddar tänderna och därför ökar risken för karies och tandlossning. Minskad salivproduktion medför också svårigheter att äta torr mat och det kan också leda till förändrad smak. Med moderna strålbehandlingstekniker kan ofta biverkningarna minskas och spottkörtelfunktionen bevaras hos allt fler patienter.

Läs mer om strålbehandling Strålbehandlingen kan numera med stor precision riktas mot tumören. Det vanligaste schemat är att strålningen ges en gång per dag, fem dagar i veckan, i fem till sju veckor. En metod för strålbehandling är brakyterapi. Då placeras strålkällan inne i tumören genom ett operativt ingrepp, oftast i narkos. Fördelen med metoden är att det blir en mycket hög stråldos i tumören men inte i den omgivande friska vävnaden.

Endast vissa tumörer är lämpade för denna behandling och metoden används inte vid alla sjukhus som ger strålbehandling. Det finns flera kända biverkningar vid strålbehandling som sjukvården numera är mycket uppmärksam på och försöker förebygga: Patientens näringstillstånd försämras. Under behandlingen kan det av flera skäl vara svårt att äta som vanligt.

En del patienter blir illamående av strålbehandlingen. Den orsakar också en akut inflammation i munslemhinnan och halsen varför det kan göra ont att svälja. Lukt- och smaksinnena kan också påverkas av strålbehandlingen så att de fungerar sämre än normalt.